Det oromantiska informationssamhället

Jag avskyr folk som, medvetet eller omedvetet, gömmer sig från mig rent informationsmässigt. Med det menar jag till exempel folk som inte finns på Eniro eller Hitta.se, folk som gömmer sin profil på Facebook eller levererar anonyma kommentarer på bloggar eller nyhetssidor. Maken till löjlighet liksom, varför kan de inte stå för vilka de är är?

Men när jag idag gick och förgrymmade mig över alla dessa gömmare så kom jag fram till att det inte bara är positivt att när som helst kunna ta reda på allt om vem som helst. Förstå hur många romantiska filmer vi hade gått miste om ifall Facebook funnits redan från början. Många har träffat en partner över internet, men tänk också hur många som inte har träffat sin magiskt romantiska slumppartner bara för att de redan är i ett cyberförhållande. Tänk om det är så att det bara finns en människa för var och en annan människa, hur fel blir det då inte när Facebook hetsar in alla i korttidsförhållanden och blockerar ödet? Jag är lite orolig över det här faktiskt.

Och varför vill MS Word alltid stava internet med ett versalt i?