varför har inte jag sån här fin...

varför har inte jag sån här fin toa?

Film #6

Mina damer och herrar; Reflex-Petter:

Små kassar

Varför är bärkassarna på Systemet så jäkla små? Och varför måste man betala för kassarna nu? Antagligen är det ju så att man måste betala för att det gick åt så många, men varför gick det åt så många då? Jo, för att de är så jävla små. Som man brukar säga; gör om, gör rätt!

Den överskattade Boxholmsosten

Det var någon gång under förra året som jag för första gången kom i kontakt med Boxholmsost. På den tiden spelade jag innebandy i IBF Linköping och vi var iväg på bortamatch i just Boxholm. Efter matchen utsågs matchens lirare i bägge lagen. I vårat lag blev det målvakten Sebastian och som pris fick han två Boxholmsostar, varav en var en paprikaost. Under resterande säsongen brukade han skicka mig SMS som "Mm, nu ska det bli gott med paprikaost!", och min längtan efter paprikaosten bara växte.

Men igår slog jag alltså till. Nyrik tack vare CSN gick jag ner på Hemköp i Ryd och köpte ett halvkilo paprikaost. Skitdyrt såklart, men vafan, jag hade längtat efter paprikaosten i nästan ett år. Det riktigt vattnades i munnen när jag kom hem, så jag hoppade över lunchen till förmån för ost, rostade två mackor, skar två skivor ost och blev riktigt jävla besviken. Maken till mesig ost har jag aldrig smakat. Köp aldrig Boxholmsost. Rena rama rånet.

Film #5

Vad ni än tycker så tänker jag envisas med att lägga upp varenda film från lagfesten, bara för att dom verkligen är skiten. Här är årets bänknötare:

Kvällens roligaste var när Anders avslöjade att sista sekvensen i filmen, när Mårten bara lägger sig ner mitt i matchen, i själva verket är en baklängesuppspelning av en scen där Mårten reser sig. Ingen hade tänkt på det. Mårten själv förklarade konstigheten i klippet med att han säkert fick kramp eller nåt.

Linköping vs. Mitt Paraply

Det är bara att konstatera, paraply är ett värdelöst redskap här nere. Gick precis en tur ner till Hemköp i Ryd för att köpa lite godis och på den korta sträckan blåste paraflaxet sönder minst tio gånger. När jag sedan skulle betala inne på Hemköp fick blev jag ännu ledsnare - en kille som skulle betala med kort ställde sig jättetydligt och täckte när han slog in koden. Ser jag så kriminell ut alltså?

Film #4

Anledningen till att min film är så kort är att jag aldrig gör något spektakulärt på plan, förutom en gång när jag tryckte dit årets mål:

Film #3

Årets Moviestar. Ala.

Film #2

Lagfestens mest givna pris. Pär blev årets Handyman.

Film #1

Introfilmen till gårdagens lagfest:

Vems vantar den här gången då?

Fick med mig ett konstigt vantpar hem igår igen. Brunt läder någon?

Vafan var det där om marsvinet egentligen?

Jäklar vilken bra kväll det var igår. Riktigt rolig sittning på Villevalla, precis lagom full på Platå nästan hela tiden och två kebabtallrikar innan hemfärd. Tyvärr gjorde man ju bort sig några gånger, i sedvanlig ordning, men det var inga större grejer den här gången. Det enda jag egentligen känner mig lite dum över är att det var nån tjej som frågade om det var jag som skrev den här bloggen, och jag bara svamlade. Förlåt tjejen.

Något annat konstigt som hände var att jag och Markus Frank blev utkastade från Platå runt halv tre. Konstigt därför att ingen av oss egentligen var speciellt full. Det hela gick till så att jag skulle posera lite fult på ett kort och låtsades sova mot Richard Graaf, varpå en vakt ser att jag är så full att jag har somnat direkt på plats. Vakten tar alltså tag i mig och skriker något i stil med "du ska ut!" samtidigt som Frank försöker berätta om hur oskyldig jag egentligen är. Jag minns inte exakt vad Frank sa men vakten höll tydligen inte med för nu skulle Frank också "ut!". Själva utkastningen var ju kanske inte den allra smidigaste jag varit med om, jag fick till exempel inte ens hämta ut min jacka och när vi kom ut fick Frank inte gå förns han hade tagit bort typ tre-fyra bilder från sin kamera. Under raderingsproceduren var det också en del snack om ett marsvin (eller om det var en hamster?), men det minns jag inte vad det handlade om.

Det var faktiskt första gången jag blivit utkastad i Linköping. I Falun däremot har jag blivit utsläpad flera gånger. Den allra bästa utkastningen får man på Etage i Falun. Där får du åka hiss ner tillsammans med din vakt, bara du och han liksom. Själva utkastningen blir så mycket mer personlig. Verkligen att rekommendera faktiskt.

Nu i veckan kommer jag försöka lägga upp så många som möjligt av de filmer som visades på sittningen igår. Ni kanske har sett trailern en bit ner här på sidan? I så fall kan jag säga att den är ingenting i jämförelse med vad som komma skall.

Ett uselt bemötande

När jag vaknar imorgon (söndag) ska jag berätta om hur totalt jävla uselt jag och Markus Frank blev bemötta på Platå idag. Jävla skitvakter!

sitter på en kebaberia med Ala och...

sitter på en kebaberia med Ala och Micke.

Jag vann "årets mål", precis som...

Jag vann "årets mål", precis som jag sa!

Börja morgonen med rättvisemärkt

I morse hade jag något så ovanligt som en rättviseambassadör här hemma. Det var min gode vän Jesper Cs flickvän Linn som nyligen har gått en kurs i rättvisemärkning. Hon bjöd på rättvisemärkt kaffe och rättvisemärkt mörk choklad. Tittar ni noga så ser ni att hon på bröstet bär den speciella rättvisepinen, endast avsedd för ambassadörer.

Ang. kvällens party

Det ryktas om att det kommer delas ut diverse priser på lagfesten ikväll. Jag har spekulerat lite i vilket pris jag kan tänkas vara en kandidat till, och kommit fram till att jag borde ha chans på att vinna något i stil med Säsongens tröstpris, Årets bloggare (tyvärr ganska liten chans eftersom Anders sitter i juryn) eller möjligtvis Säsongens mål efter den grymma lobben jag sköt in från egen planhalva. Ser verkligen fram emot ikväll alltså.

Pojkkvinnor och gubbkärringar

Den här artikeln fick mig att tänka på en lokalkändis i Falun, Gubbkärringen. Gubbkärringen jobbar på en tobaksaffär i Falun, eller kanske jag borde skriva jobbade för sist jag var in verkade den ha fått sparken.

Ikväll fucking smäller det

Känner jag herrarna Frank och Anders rätt så kommer det bli en jävligt bra kväll i kväll.

Och vad de än skriver på Poängligan så har anledningen till denna veckas frånvaro varit förkylning, och inte min nyvunna status som VIP på Harrys.

Genrepet

Jag var faktiskt på Melodifestivalgenrepet igår. Det var riktigt roligt. Mycket roligare än vad jag hade trott. Det stora i att vara där väger liksom upp de usla låtarna. Igår lät de i alla fall Frida gå vidare, så att hon inte blir helt knäckt i kväll när hon åker ur direkt.

Frida, Marcus, Emelie, Emma

Här är en sjukt liten bild på mig och Caracola. Anledningen till att den är så stört sjukt liten är att jag fick den MMS:ad till min stört sjukt usla Motorolatelefon, vilken som bekant är kapabel till att förstöra ungefär vad som helst.

Oj oj oj

Det är tydligen sant som mina klasskamrater säger, jag är inget vidare på att berätta saker. Jag önskar att ni hade kunnat få en bättre rapport från min träff med Caracola men nu är det som det är. Hur som helst, om någon i Caracola läser det här så är ni skyldiga mig en del skvaller från backstage. Vi hann ju aldrig ta det igår...

Om när jag träffade Caracola utan att fråga vartifrån de fått sitt namn

Det första som slog mig när jag träffade tjejerna i Caracola var att de faktiskt var snyggare än på bild, något man kanske inte kan säga om alla dagens artister. Jag hade precit kommit över nervositeten inför mötet med dem men nu kom den krypande igen. Lyckligtvis blev det den trevligaste halvtimmeslånga pratstund jag haft på länge och jag darrade bara på rösten alldeles precis i början.


Caracola ska alltså uppträda i Melodifestivalen på lördag. Låten heter Smiling in love och enligt tjejerna kommer den att bli en riktig sommarplåga kommande sommar. De tycker själva att deras musik förmedlar en härlig sommarkänsla och det tror jag ingen kan säga emot. Tjejerna själva strålar verkligen när de pratar om hur kul de tycker det är att vara ute på turné och hur roligt de har det varje gång de går upp på scenen.


De flesta verkar eniga om att deltävlingen i Linköping är en av de mest svårtippade hittills. Själva tror Caracola att de har lika stor chans som vem som helst i tävlingen. Trots att det är första gången som Caracola deltar i Melodifestivalen är de allt annat än oerfarna. Under schlagerturnén 2005 agerade de husband och efter det har de turnerat med flera stora schlagerartister. Deras favoriter i årets upplaga är Rongedal, med vilka man också delar koreograf - Marie Ryberger. Jag hinner dock knappt ställa frågan om vilken som är deras favoritschlager genom alla tider innan tjejerna säger Fångad av en stormvind i mun på varandra. Det var under den tiden, när tjejerna var runt 4-5 år gamla som intresset för Melodifestivalen på allvar väcktes.


Två sjukt små bilder från dejten.
Efter Melodifestivalen kommer Caracolas tredje skiva att släppas, vilken kommer vara på engelska och givetvis innehålla tävlingslåten Smiling in love. Alla låtarna på skivan är färdiga och releasedatumet kommer att sättas utifrån hur det går för låten imorgon. Just nu följer tjejerna ett hektiskt program, det finns det kamerascheman som skall pluggas in och danssteg som måste sitta perfekt till på lördag. Det är nytt för tjejerna under uppträdanden behöva hålla reda på var kamerorna befinner sig. De berättar att de har spelat på en stor tv-gala en gång tidigare, på Cesme festivalen i Turkiet. Dock hade de turkiska kameramännen mer fokus på tjejernas kroppar än på deras ansikten, så där behövdes inga kamerascheman.


En halvtimme tillsammans med Caracola gick alldeles för snabbt. Plötsligt var de tvungna att rusa iväg för att göra en intervju med lokaltidningen Corren. Där stod jag kvar, tre kramar, en signerad singel och en härlig upplevelse rikare. Så gick det alltså till när jag träffade Caracola utan att fråga vad deras namn betyder eller var de fått det ifrån. Och nej, jag hade inte med mig singeln hemifrån.

En säck potatis

Jag såg Frida Muranius igår. Hon går som en säck potatis, fast med coola, svängande hiphoparmar.

Caracola och jag

Jag träffade Caracola under en halvtimme i förmiddags. Nu ska vi se om jag kan skriva ihop något vettigt av allt som sades då. Hur som helst var det skitkul och det var jättetrevliga tjejer. Och jag darrade faktiskt bara lite på rösten alldeles i början.

Ang. handskak

Idag märkte jag att alla "bigshots" skakar hand både när man möts och när man skiljs. Det ska jag se till att ta efter. Ännu ett steg på väg mot toppen alltså.

Early bird catches the worm

Jag skäms lite över förra inlägget, men jag tänker inte ta bort det. Som domare i Campushallen har jag lärt mig att man måste stå för vad man gjort, annars kan man lätt tappa respekt. Dock, om jag skulle vilja ta bort förra inlägget så skulle jag kunna göra det nu innan någon har hunnit se det. Jag har nämligen blivit sjukt bra på att gå upp tidigt. Före sju varenda dag!

Gratis vin på Harrys

Jag kom precis hem från Harrys, där jag har druckit säkert fem glas vin helt gratis. Anledningen var att jag var inbjuden av Telia och därmed kunde komma in före alla andra. Eftersom jag vet med mig att jag kan vara ganska blyg ibland så hade jag bjudit med Malin, som är ungefär den mest sociala människa jag känner. Min plan funkade rätt bra. När jag inte pratade så fyllde Malin gladerligen i med diverse chit-chat om helt meninslösa saker. Hur som helst så är jag kanske inte i mitt allra nyktraste tillstånd just precis nu, så ni får läsa förbi alla grammatiska fel, men imorgon kommer jag skriva mer om det här Telia-äventyret. Hittills är jag dock ganska imponerad av vad Telia har att komma med och imorgon ska jag försöka lägga upp en bild på Malin när hon kramar om Patrik Isaksson.

Tess från Alcazar, Patrik Isaksson och Malin.

Hellre död än Frida Muranius

Jag hörde Frida Muranius på radio i morse och plötsligt föddes ett helt nytt ordspråk: "Hellre död än Frida Muranius".

Kokkorv idag igen

I söndags var jag uppe på IKEA med mamma och Pontus. Efter att vi betalat köpte vi den legendariska IKEA-korven och jag blev helt fast. I går köpte jag ett superpack med kokkorvar och alldeles precis åt jag min tredje raka kokkorvsmåltid. Kokkorv är helt klart inte lika roligt längre, men det är verkligen en underskattad maträtt. Dessutom tycks världsmästerskapet i smutsdisk ha arrangerats i mitt kök. Det finns alltså inte många andra redskap än en kastrull att tillgå vid matlagning, vilket givetvis är till kokkorvarnas fördel.

Kvinnobesök på Rydsvägen 262

Jag tror bestämt att någon av mina manliga grannar väntar kvinnobesök i kväll. Det stank nämligen herrparfym ute i korridoren och som pojke vet jag att män bara använder parfym när det verkligen gäller. Jag är lyckligtvis rätt van vid att det stinker parfym ute i korridoren. Har min tyska granninna gått förbi under den gångna timmen så kan man knappt andas där ute.

Med största sannolikhet bor jag alltså i Ryds mest parfymdoftande korridor. Konstigt nog så luktar det mest bara avlopp här inne hos mig. Ibland när jag ska få viktiga gäster brukar jag tvätta och hänga upp tvätten här inne. Då luktar det nytvättat i åtminstone två dagar.

It backfired

Min plan slog minst sagt slint. Strax efter att jag kommit upp till skolan uppdagades det att hålet var mellan 1200 och 1900. Jag blev alltså fånge på skolan i flera timmar. Under de fem timmar vi hade hål fick jag och Ala gjort ca en kvarts arbete, och sen var vi så trötta att vi ändå gick hem 1900...

Nu blir det promenera av

Idag ska jag faktiskt gå upp till skolan. Det är en försäkring för att jag inte ska känna mig sugen att åka hem på hålet vi har mellan 1200 och 1500. Då ska jag istället sitta och studera. Råplugga!

Hammarehammarehammarehammarehammare- hammarehammarehammare...

Jag blir GALEN! De håller på och bygger en sopsorteringsstuga alldeles utanför mitt fönster och de har fan hamrat sedan sju i morse. Jag har säkert lyssnat på minst tjugotusen hammarslag den här morgonen. Tänk er själva! Och när jag var lite halvvaken och nästan kunde somna, då halvdrömde jag att varenda hammarslag var ett elakt skratt, skrattat av en jävla byggarbetare som hatar mig och inte vill att jag ska sova. "Ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha ha..."

Fattiga frisyrer i Falun

Sitter och tittar på innebandy, Pixbo vs Falun i Svenska Superligan på TV4-sport. Matchens roligaste är helt klart hur dåligt med hår kvällens backuppsättning i falun har. Och då talar jag inte rakat, utan här handlar det om naturligt tunt hår. Det kanske är tur att min backkarriär i IBF Falun fick ett ganska tidigt slut. Säga vad man vill om KFUM Falun, men på hårfronten tar KFUM hem segern.




I backuppsättningen Egebrandt, Hasselberg, Ohlsson och Asp kan
Kristoffer Asp skryta med att ha tjockaste hårsvallet.

Tripp, trapp, trull

När tre personer är olika långa brukar man beskriva dem som tripp, trapp, trull. Något jag har funderat över ett tag nu är vem det egentligen är som är trull. Jag tycker att trull är den största, men många andra verkar tycka att trull är den minsta. Hur ska det egentligen vara?

Fler bilder

Eftersom Aftonbladets bloggtjänst knappt kan hantera bilder så orkar jag inte lägga upp fler bilder från lördagen än de jag redan har lagt upp. Men på Anders blogg kan ni se ungefär fyra bilder till.

Den fulla dansken

Som sagt var temat på gårdagens kalas idrottsprofiler. Jag hade klätt ut mig till en av de allra största inom svensk fotboll under 2000-talet, den galna dansken som sprang in och slog efter domaren i DanmarkSverige-matchen. Det är inte många som helt på egen hand har lyckats avgöra en EM-kvalmatch.

Så här såg han ut när det begav sig.

Och såhär såg jag ut när det begav sig.
Mamma hjälpte mig att sy tröjan och jag målade på allt som behövdes. Speciellt stolt är jag över Danska Fotbollsförbundets logga där på bröstet. Jag stoppade tröjan med handdukar men som ni ser lyckades jag ändå inte riktigt komma upp i hans viktklass. I övrigt tycker jag att det var en jävligt bra maskeradkostym.

Rapport från kvällem

Jag kan meddela att kvällen förflöt rätt lugnt. Jag gick faktiskt inte ens ut. Några bilder tog jag inte heller men min kära vän Markus Frank har lovar att skicka över ett gäng imorgon, så nu har ni något att se fram emot.

Födelsedagskalas

Ska iväg på födelsedagskalas nu. Det är födelsedagsbarnen Petter och Talang-Danne som har styrt upp det hela, men eftersom jag fyller på måndag så får jag glida med på ett hörn. Hur som helst är temat idrottsprofiler och om jag inte tappar bort kameran kommer bilder att finnas tillgängliga här på bloggen imorgon.

EMD svälter skivindustrin

Jag skulle gärna vilja skriva ett inlägg om hur mycket jag avskyr EMD men det känns inte som om det skulle tjäna något till. Förhoppningsvis har alla som följer den här bloggen redan insett att jag är den typen av människa som hatar EMD. Den gruppen är skäl nog till att aldrig mer köpa en enda skiva. Hellre ser jag skivindustrin dö ut än tvingas lyssna på EMD en gång till.

Dödligt kall isvind

Kära medstudenter i Ryd, låt er inte luras av det strålande vackra vädret. Se till att ni klär på er både vantar och mössa innan ni beger er ut idag. Över Ryds slätter blåser nämligen en iskall stormvind vars enda uppsåt är att frysa livet ur stackars högskolestuderande på väg till universitetet.

Lägg av nu, Luleå!

Jag får fortfarande en hel del reklam från Luleås Universitet, som om de sitter där uppe och tror att jag kommer ändra mig. Vad jag tror att de behöver få in i sina tjocka skallar är att Luleå ligger ungefär miljoner mil bort och att jag aldrig kommer att flytta dit, hur mycket reklam och hur många kataloger de än skickar.

Sara Töntgren mamma igen

Jag avskyr verkligen när föräldrar tävlar om vem som kan döpa sitt barn till det allra coolaste namnet. De senaste töntarna i ledet är Sara Löfgren och Anders Olavi, nyblivna föräldrar till lille Hiro.

Om jag hade ett våldtäktsnamn

Jag tycker pressen hittar på så roliga namn åt alla våldtäktsmän, så jag känner mig lite sugen på att spekulera i vad mitt våldtäktsnamn skulle bli. Det kan ju inte bli mp3-mannen eller fickmannen för sådana män finns ju redan. Det kanske skulle bli 90 kilos-mannen eftersom jag väger nittio kilo. Eller kanske Pojkmannen eftersom jag ser rätt pojkaktig ut. Eller kanske skulle det bli Vattumannen eftersom jag är vattuman. Helst skulle jag dock vilja att det blev Snyggmannen, eftersom jag är rätt så snygg. Vad tror ni om det?

Först till kvarn - telia bjuder!

När jag var på den där bloggträffen fick jag en påse med ett gäng konstiga grejer. Bland annat fick jag en skiva med Fronda, ett gäng singlar med dåliga artister, ett lipsyl som smakar äckligt och en konstig mojäng full med lysdioder som kunde blinka i massa olika färger. Hur som helst så fick jag också fem gratis låtar från www.telia.se/musik, men eftersom jag tar för givet att de nedladdningsbara låtarna där ligger i ett intervall mellan Velvet och Timbaland så tänker jag inte använda dessa gratis nedladdningar.

Denna koden skall du ange i kassan för att slippa betala för fem låtar:
CBRGD6FVCNZZG

Först till kvarn!

Pinsamt

Vår föreläsare i programmering var sjuk idag, så efter storseminariumet åkte jag ner till Hemköp i Ryd för att köpa en Coca Cola att fira med. Just när jag kom till kassorna så plockade tjejen framför mig i kön åt sig ett exemplar av Sofis Mode och därefter ett ex av Expressen. Jag reagerade direkt, alla vet väl att Sofi Fahrman är kollega med mig här på Aftonbladet. Den stackars tjejen skulle ju få betala mycket dyrare om hon kombinerade på det sättet.

Jag tänkte säga det direkt, men så kom jag av mig och visste inte riktigt om jag vågade. Efter ett tag tänkte jag att jag måste ju säga det, så jag knackade henne helt idiotiskt på axeln och sa det. Helt dumt lät det också. Hon måste trott att jag stod där och spanade in hennes varor. Jag borde ha sagt det direkt hon tog tidningarna. Då hade jag blivit hjälte och inte, som nu, idiotförklarad...

Den skönaste känslan

Den härligaste känslan är när det är kallt ute, man har gått upp tidigt, våndat sig över att åka till skolan, gått ut till cykeln, upptäckt att cykeln är trasig och insett att idag kan jag stanna hemma utan att känna mig skyldig. Underbart!

Om ni ser en idiot i joggingspåret...

...så är det troligen jag. Det finns ett gäng anledningar till varför jag ser larvig ut när jag är ute och springer:

1. Så fort jag hör min egen andning så kan jag inte låta bli att koncentrera mig på att andas rätt, vilket givetvis resulterar i att jag andas fel. Då måste jag koncentrera mig jättehårt på att sluta tänka på andingen så att jag ska komma rätt igen. Denna procedur resulterar lätt i konstiga flås och andra dumma läten.

2. Idag kom jag på att jag spänner ansiktet i ett konstigt leende hela tiden när jag springer. Ett tappert försök att se annorlunda ut resulterade endast i att jag tappade koncentrationen på att springa.

3. Jag måste ha ett skärp utanpå mjukisbyxorna för att jag inte ska tappa dom. Om jag inte har med mig mp3-spelare och nycklar i fickorna så brukar det gå bra utan skärp, men utan mp3-spelaren hör jag min andning hela tiden och så är vi tillbaka på punkt ett.

4. Min kropp producerar stört mycket saliv när jag springer, så jag måste spotta ungefär var tionde meter. Nu när det är lite kyligt ute verkar dessutom samma sak gälla för snor och jag måste snyta mig i tröjan minst tio ggr under en löprunda. Halvfräscht.

Jag kom precis hem från en löprunda under vilken jag trodde jag skulle falla ihop och kräkas ungefär halva vägen. Klart det är skönt efteråt men ni ska fan veta att det är jobbigt att springa fem kilometer, på asfalt, när man väger nittio kilo och inte har tränat seriöst på nästan ett år.

Angående deltävling ett

Hur kunde den där Suzzie Tapper komma bland de fyra bästa? Hon såg ut som en stillbild med inklippt mun när hon sjöng. Och Poodles liksom. E-type sjöng ju inte ens, bara pratade i mikrofonen.

Hur som helst så tänker jag berätta en kul historia om mig och Andreas Johnson nästa helg, när det är deras tur att kliva in i tävlingen. Jag kan lova att den historian är mer värd att vänta på än själva deltävlingen. Carola kan sänka vilken show som helst bara genom att visa sig. Äckliga skata...

Plötsligt händer det inte

Jag tror jag är en av sveriges absolut sämst presterande lottskrapare, jag vinner aldrig. Min lillebror vinner däremot väldigt ofta (till mitt stora förtret naturligtvis). Tvärr skrapar han ibland bort sina vinster genom att plita bort även kontrollrutan. En gång hade vi lagt undan en vinstlott på hundra kronor för att vi skulle åka och spela bowling för pengarna. Givetvis var han framme och skrapade kontrollrutan innan vi hann iväg, men jag tror vi åkte och spelade bowling i alla fall.

Vad kännetecknar en bra blogg?

I jakt på något kul att läsa såhär på lördagskvällen satt jag precis och kollade igenom lite topplistor på Bloggportalen. Jag måste säga att det är fruktansvärt överraskande att se att sveriges tre största privatbloggar* ägs av unga, blonda tjejer. De två största bloggarna skrivs dessutom av tjejer som inte är äldre än 16-17 år.

Bloggarna i sig är verkligen inget speciellt och varenda inlägg handlar dessutom om samma saker; "Här är min frisyr, här är mina kläder. Den här tröjan var dyr, klär jag i läder?" Den enda slutsats man kan dra är väl att 16000 snuskgubbar kollar upp bloggarna dagligen i hopp om nya bilder på de små pinglorna. För ärligt talat, vad är annars så bra med deras bloggar? Kan någon vara snäll och berätta det för mig.

*På grund av att den där arga hasse lavin (länk till hans totalt värdelösa blogg) skrev alla de där elaka grejerna sist jag länkade till någon annans blogg så vågar jag inte göra det den här gången. Ni hittar dock omskrivna bloggar i toppen på bloggtoppens topplista över privatbloggar.

Michael Michailoff

Jag är ärligt talat inte speciellt intresserad av Melodifestivalen, varför jag blev rätt överraskad när jag blev inbjuden till Telias bloggträff med just Melodifestivalen som tema. Dock hade det viss effekt. Det kommer säkerligen vara roligare att titta på första deltävlingen ikväll när man har träffat några artister som skall vara med.

Ikväll kommer jag ringa och rösta på Michael Michailoff, som är en riktigt trevlig prick. Han verkade inte ha större koll på årets startfält än vad jag har och trodde faktiskt att jag skulle ställa upp i melodifestivalen. Faktum är att jag antagligen ser ut som en schlagerstjärna för det var fler som trodde att jag hade ett bidrag med i tävlingen. En medelålders teliaarbetare var där för att jaga autografer åt sin dotter - och ville då givetvis ha min också. Jag påpekade dock att jag sjunger riktigt jävla illa, så ännu har jag inte skrivit min första autograf.

Biovett

Jag och Mattias, en god vän till mig, var precis och såg Cloverfield på bio. Konstigt nog var det nästan bara riktigt coola ungdomsgäng som var där, och alla verkade ha som mål att förstöra min bioupplevelse genom att göra ljud och alltmänt störa hela filmen igenom. Eftersom dagens ungdom verkar ha tappat all respekt för bio som aktivitet så känner jag mig tvungen att publicera följande lista:


Allmänt biovett - Totala no-no's på biografen
1. Det är okej att prata och skratta under reklamen och även under trailervisningen, om än lite tystare under den senare. Vad som dock inte är okej är att sitta och ropa ut grejer under filmen. På dagens visning var det en riktigt tuff kille som kände att han behövde sitta och skrika ut "pang!" flera gånger under filmen. Någon annan riktig cool kis trodde att han kunde imponera på sina vänner genom att sitta och stampa i golvet under en minut i slutet av filmen, och det är givetvis inte heller okej. Punkt ett kan alltså sammanfattas i att det är totalt förbjudet att på något vis göra ljud som stör andras bioupplevelse.

2. Som bekant har man mobilen avstängd under biobesöket. Ljudlöst läge på mobilen funkar i vissa fall också, men det är olika från person till person. Är man den typen av person som måste slita upp mobilen och kolla på sms så fort man får dem så ska man absolut stänga av mobilen. Jag förstår inte vad det är med folk som tycker det är okej att sitta och lysa med sina mobiler under filmen. Skulle samma personer tycka det var ok att jag tog med en liten ficklampa och satt och lyste med den i ansiktena på dem? Skulle inte tro det va...

3. Om du tvunget måste ha mössa på dig inne på bion, ta då en mössa som inte täcker andras synfält allt för mycket. Ta med andra ord inte på dig en keps med en skärm som, när du lutar dig tillbaka, täcker undre delen av duken för den som sitter bakom dig. Ärligt talat är den här punkten så extremt given att jag inte ens borde behöva skriva den, men som jag fick erfara idag så finns det fortfarande extrema idioter ute i landet - och tyvärr är det inte intelligensgräns på biograferna här i riket.

Jag tycker att man ska få se filmen i fred om man går på bio. Man betalar för upplevelsen av att se filmen på stor duk och med grymt ljud och man ska fan få vad man betalar för. Har man lagt ut 90 kronor för att komma in i salongen kan man väl för fan låta bli mobilen i två timmar. Hur svårt ska det behöva vara att inse att folk faktiskt vill koncentrera sig på filmen?

Åldersgräns på bio

Läste precis på SF-bios hemsida att man kan få lov att visa legitimation för att få gå på filmer med en åldersgräns på 15 år. Jag har alltid trott att det bara är en rekomenderad ålder, för visst ska man själv få välja om man tycker att man klarar av att se en film eller inte. Filmen kommer ändå visas på tv förr eller senare och då är det ju var man för sig själv. Hysteriskt konstigt måste jag säga.

Borde inte samma sak gälla när man ska köpa filmen? Eller när man köper dataspel för den delen? Jag kommer ihåg när jag och min lillebror köpte Starcraft, på den tiden det begav sig. Jag tror att det var 18-årsgräns på det spelet, vilket en stor lapp på kartongen också basunerade ut. Lyckligtvis gick det hur bra som helst och konstigt vore det ju annars. Klart att den främsta målgruppen för en produkt måste kunna inhandla den.

Jättestora hjul

Varför hade cyklar gigantiska framhjul förr i tiden? På vilket vis skulle det vara en fördel liksom? Det känns som om de bara ville att det skulle se väldigt konstigt ut, för det kan ju knappast ha varit av praktiska skäl de konstruerade cykeln på det viset. Någon som vet?

Ozzy Osbourne = Iron Man?

Från MSN:


(19:27) Mattis:
Undra om låten Iron Man handlar om Ozzy Osbourne...
(19:28) Mattis:
"Has he lost his mind?
Can he see or is he blind?
Can he walk at all,
Or if he moves will he fall?"

Borlängepolisens softa arbetsdagar

Vad Borlängepolisen sysslar med medan knivdåden pågår för fullt i innerstan:

http://www.dt.se/nyheter/falun/article276957.ece

Svårt att förstå varför Borlänge alltid ligger så högt i brottsstatistiken...

Att ha en tyska som granne

Det här inlägget skulle handla om hur min irriterande tyska granne alltid kommer hem sent om nätterna, pratar fruktansvärt högt alldeles utanför min dörr och sen smäller igen sin ytterdörr så hårt att till och med Snorlax vaknar. Tyvärr försvann hela inlägget så ni får nöja er med detta.

Snorlax - den tröttaste av alla Pokémon.

Speciellt utvald av Slitz 2.0

De ringde från Slitz igår och informerade om de stora förändringarna de gjort i tidningen. Bland annat har man nu större reportage och lite mindre naket, men den stora nyheten verkade helt klart vara att tidningen nu hade bytt namn till Slitz 2.0.

Enligt försäljaren var jag speciellt utvald att ta del av deras erbjudande - 4 tidningar för bara 169 kronor. Jag tackade nej men kände mig ändå smått stolt över att vara speciellt utvald. Ni förstår säkert hur ledsen jag blev lite senare på kvällen när jag fick reda på att de hade ringt till flera andra här i området. Snacka om falsk marknadsföring...

Lidande

Jag kom precis hem från en halv föreläsning i Ekonomisk Analys. Det var min första på ett tag, eftersom de oftast brukar vara totalt outhärdliga. Idag var inget undantag. Jag kan med ett ord beskriva känslan av mina 45 minuter i föreläsningssalen: lidande. Och den känslan var det inte bara jag som hade, utan lidandet bland studenterna inne i föreläsningssalen var så tydligt att man kunde ta på det.

En föreläsning börjar med att man kommer in, sätter sig till rätta och slumrar till under några minuter. Under dessa minuter kan du ge dig på att föreläsaren säger något viktigt, men när man vaknar till så handlar föreläsningen alltid om något vi redan lärt oss i tidigare kurser. Man somnar alltså snabbt in igen varpå hela proceduren upprepas igen, fram tills dess att man får åka hem i första rasten.

Grattis Martin!

Sveriges nördigaste nummerplåt har just blivit utsedd. Grattis Martin!

Sökes: Billig betjänt med flinka fingrar

Denna läsperioden läser jag en kurs i matematisk statistik och hittills måste jag säga att det har gått över förväntan. Jag klarar alltid majoriteten av lektionstalen och hänger bra med i tidsplaneringen.

Tyvärr är jag fruktansvärt usel på att slå in saker på miniräknaren, så en hel del tid går åt till att dubbelkolla mina uträkningar. Därför söker jag nu en betjänt med flinka fingrar som kan arbeta bra under press och är bekant med miniräknaren TI-83 Plus från Texas Instruments. Passar denna beskrivning in på dig? Är du villig att jobba nästan gratis? Skicka då ett mail till marge374@student.liu.se, helst så snart som möjligt.