Jag kom precis hem från en halv föreläsning i Ekonomisk Analys. Det var min första på ett tag, eftersom de oftast brukar vara totalt outhärdliga. Idag var inget undantag. Jag kan med ett ord beskriva känslan av mina 45 minuter i föreläsningssalen: lidande. Och den känslan var det inte bara jag som hade, utan lidandet bland studenterna inne i föreläsningssalen var så tydligt att man kunde ta på det.
En föreläsning börjar med att man kommer in, sätter sig till rätta och slumrar till under några minuter. Under dessa minuter kan du ge dig på att föreläsaren säger något viktigt, men när man vaknar till så handlar föreläsningen alltid om något vi redan lärt oss i tidigare kurser. Man somnar alltså snabbt in igen varpå hela proceduren upprepas igen, fram tills dess att man får åka hem i första rasten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar