Angående hur mycket kunskap ni går miste om på grund av att jag inte ständigt bär penna och papper

Jag sitter här och arbetar med integrerad företagsplanering, försöker lista ut varför det är så ointressant. Nej, jag skojade bara (ha ha). Jag håller faktiskt på och skriver lite på rapporten. Har printat ut det som vi hittills har skrivit och sitter och går igenom ett stycke. Och jag kommer på sjukt mycket grejer som jag tycker skall ändras, och en massa nya funderingar dyker upp. tack vare att jag sitter med pappret framför mig kan jag skriva upp grejerna, hade jag setat här med bara datorn så hade tankarna bara sänts rätt ut i rymden.

Och så är det för mig rent allmänt. Jag är en jäkla idéspruta, dygnet om (men speciellt när jag cyklar eller ligger i sängen). Tyvärr så skriver jag aldrig ner grejer som jag kommer på, inte ens om jag direkt tänker "Jävlar vilken bra idé!". Under arbetet med projektet i integrerad företagsplanering har jag slarvat bort en massa viktiga tankar. Inte ok. Därför har jag på senare tid börjat skriva ner tankarna, direkt jag får dem, i mitt ifp-block. När jag ser över det idag är det tyvärr helt otydbart. Blocket är helt nedklottrat med lösryckta idéer och förslag på förbättringar, ingen tanke kan omarbetas till mer än max en rad med text i själva arbetet.

Och nu ligger Ida och hetsar inne i sängen, protesterar mot att jag sitter uppe genom att spela Mix Megapol ("BLANDNINGEN SOM FÅR DIG PÅ GOTT HUMÖR!") på högsta volym i sin skrapiga klockradio. Jag måste alltså gå och lägga mig. Det här inlägget skulle egentligen bli dubbelt så långt och hälften så flummigt, men det hinns inte med nu. Ändock: jag hoppas ni förstår hur mycket fenomenala idéer som världen går miste om på grund av att jag inte jämt och ständigt bär med mig anteckningsmöjligheter.

Nu frågar Ida "Hur går det?" inifrån sängen. Ett klassiskt tecken på att min tid är ute. Godnatt!