Det verkar som om vi går mot en ljus vår trots allt. Idag regnade regnet bort massa snö och på vårdcentralen i Ryd skrevs det ut jävligt stark morfinmedicin till mig. Nu blir det bar mark och precis lagom tills dess blir jag frisk. Vilket jävla löpsteg jag kommer utveckla i vår alltså, jag känner det på mig.
Annars gillar jag folk som bloggar som de pratar. Tyvärr så kan jag inte skriva så. Vissa gånger kan jag skriva nästan så, men om jag blandar blir det löjligt och dumt. Jag har börjat inse att min blogg egentligen är ganska risig. Kanske börjar det bli dags att göra slut på det här snart. Fast det har jag sagt rätt länge i och för sig, it never sticks!
Annars gillar jag inte min granne ovanpå. Natten mellan tisdag och onsdag, klockan fyra, fick jag lov att gå upp och säga att "om du kunde inte spela gitarr och sjunga mitt i natten så vore det soft". Han var typ som: "Vadårå?". Nu verkar han tro att jag är nån slags idiot som inte tål att ha grannar, typ sätter upp lappar som varnar för fester de skall ha. På en fredag. Jag tänkte såhär när jag såg lappen: "Va, fest på en fredag? Jag har då aldrig...".
Nej, så tänkte jag inte. Jag är ingen dålig granne. Jag fattar att folk lever normala liv (a.k.a. har fest på fredagar), det som gör mig arg är när folk beter sig som om deras hjärnor har opererats ut och ersatts med ravioli (a.k.a. skränar gitarr klocka fyra mitt i natten på en jävla tisdagonsdag). Men om det nu är så att han tror att jag är en usel granne så kanske jag ska börja vara det (a.k.a. ringa störningsjouren direkt nästa gång). ATT GÅ UPP KLOCKA FYRA EN VARDAG OCH TA ETT TREVLIGT SNACK ÄR FAN UTOMORDENTLIGT FÖREDÖMLIGT GOD HANTERING AV SITUATIONEN. Uppskatta det, pissgranne!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar